En kopp grönt te

Jag sitter och myser såhär på morgonkvisten me en kopp grönt te och msn-konversationer med Steve och Jeppy. Idag ska jag ta tag i uppackning och städning innan det är dags för jobb.
It's good to be back. Jag ville som sagt nästan inte åka tillbaka, mestadels för att jag mer än gärna hade spenderat en svensk sommar hemma i Örnsköldsvik med nära och kära. Men nu blev det inte så, men det känns bra ändå. Att träffa alla roliga personer på jobbet igen fick mig att inse att sommaren i stavanger kan nog bli mycket bra ändå.

Fick föresten ett fint bemötande när jag anlände helt utmatttad hem till lägenheten. Sapa var fortfarande på jobbet, så jag tänkte passa på att ta mig en powernap innan hon kom hem. När jag skulle tända lampan på mitt rum fick jag ett vitt, äckligt klet på fingarna som var smetat strategiskt på lysknappen. Det fanns bara en person som kunde komma upp i tankarna: AXEL! Den räven hade dessutom funnit nöjet i att bädda min säng upp och ned, d.v.s kudden först, sedan täcket, och därefter madrassen! Det enda jag kunde tänka var WHAT THE HELL?! (Behöver jag nämna att Axel gillar att driva mig till vansinne?) Kletet på lysknappen var helosan-salva för den som undrade, inget annat. Now it's payback time!

Igår var det singer/songwriters-kväll på Martinique med en massa otroligt duktiga låtskrivare och musiker som uppträdde. Det var ett rent nöjde att vara där. Vi drack lite vin och mötte upp med Sofie och Co.
Sedan slog klockan tolv, och vi stack iväg precis som askungen mot bussen (innan den skulle förvandlas till en pumpa igen?)

Nu är mitt te slut. Dags för en filtallrik?