J och livet

Jag pratar ofta med min vän J om hur saker är och skulle kunna vara. Om att sitta och dagdrömma på en buss, eller längtan till något som känns för långt bort för att nå. Vi pratar mycket om vad som får en att må bra, men även det som gör ont. Nu är vi båda äldre än vad vi var för ett år sedan, och vi har nog lärt oss en del sen dess. Vi sa redan vid årsskiftet att vi kände att 2009 skulle bli vårt år, och året har haft sin fantastiska början. J har hittat kärleken, trots att den var tvungen att resa iväg från henne ett tag. Hon har lärt sig att längta kan vara något bra det med. Hon har även fått det klart för sig vad hon vill göra i höst, -studera. Jag däremot fick mig årets första fling och fick upp ögonen för en mycket fin person. Sedan tog min impulsivitet överhand, och jag reste innan jag ens visste om det kunde leda till något bra. Jag började ett nytt liv i en ny stad. Varje dag bara flyter på, och det blir egentligen aldrig tråkigt. Jag har även slutat vara rädd för att bli kär, och försöker ta var dag som den kommer. You'll only live once, carpe diem.